Sedan urminnes tider har knopslagning varit av stor betydelse i varje folks vardag. Alla människor använder sig dagligen av några knopar – kanske utan att egentligen tänka på det. Men varje gång vi knyter ett skoband, en slips eller ett skärp utför vi en knopslagning.
Det gamla Inkafolket i Sydamerika hade, innan de använde sig av någon skrift, ett sinnrikt system av siffror och nummer baserade på olika knopar, s.k. quipos. Det var konstrikt hopknutna snören som hade en överenskommen mening och betydelse.
Sedan lång tid tillbaka har man känt till och förstått de dekorativa möjligheterna hos knopar och tillverkningen av prydnadsknopar är ett av de äldsta och mest utbredda folkliga konsthantverken.
Sjöfolk hade, på grund av sitt yrke, en praktisk kännedom om tågvirke och dess behandling och det tillkom dessa att ta sig an denna konstart och vidareutveckla den till något som var säreget för dem. Det kunde vara eleganta och påkostade snörarbeten på sjömanssäckar eller konstfullt utformade kisthandtag. Man flätade mattor, gjorde bälten, piskor etc. som man idag bland annat kan få se på muséer.
Repet och knopen har följt människan genom tiderna, både när det gäller framställning av prydnadsföremål och framför allt när det gäller de dagliga praktiska funktionerna.
Mina första lärospån fick jag av en båtsman på Transatlantics m/s G.D. Kennedy för 60 år sedan och har fortfarande mycket att lära.
